Sista bryggaktiviteten för September var fyllningen av Thirty Year Beer, den IPA-humlade Tripeln som bryggdes för snart tre veckor sedan. Den har under sina fyra veckor varit fantastiskt aktiv i sin jäsning och det har bubblat på ända till slutet.
I tisdags var det dags för torrhumling och med vår nya torrhumlingsmetod, att torrhumla i humlekokpåse, var det dags för ytterligare en förändring i denna process. Vi har nämligen velat ha humlen lagom flytande en bit ned i vätskan och inte bara ovanpå. För att lyckas med detta har vi letat lämpliga tyngder och då bristen på lagom stora bitar rostfritt stål blev det till slut glaskulor.
För andra gången i vår lilla hembryggarhistora har vi begett oss till leksaksaffärer för att söka efter utrustning. Denna gång blev det spelkulor i glas, ni vet sådana som man spelade med som yngre. Dessvärre fanns inga "järndankar" och annat tyngre men klara glaskulor fanns. En påse inhandlades och ett urval av kulor kokades i en kastrull. Den största kulan fick inre sprickor men den medelstora och den lilla varianten klarade sig helskinnade genom två kok.
23g Amarillo och ca 40g Cascade tömdes i humlekokpåsen tillsammans med glaskulorna vilket fick ligga i tunnan till idag, söndag. Då OG på brygden låg på respektabla 1082 hade man hoppats att det kanske jäst ut till runt 1014-15 vilket hade varit mycket. Idealt hade man kanske hamnatytterligare något lägre, kanske ned till 1012.
Tunnan öppnades och det första som slog oss var att det doftade riktigt trevligt. Torrhumlingen verkade ha gjort sitt. Vätskan var kraftigt gul och lite lagom grumlig när vi mätte upp ca 2dl i mätglaset. Hydrometern åkte i och då det var en skumbefriad öl läste Victoria av värdet direkt. 1010.
En snabb check med Beersmith visade att att vi prickat mitt i spannet för FG gällande en Tripel. Vi träffade rätt bra med alkoholstyrkan också, 9.4%, och vår starkaste brygd hittills var ett faktum.
Efter att ölen hällts över från mätglaset till ett dryckesglas passade vi på att dofta och smaka. Det fanns en naggande känsla av att alkoholen kanske skulle slå igenom ordentligt, som med t.ex. Morbror Julles Strong Ale, men icke. Den var rätt väl dold och vi konstaterade att med en månads lagring så kan det här bli en trevlig dricka.
Slutvolymen hamnade på respektabla 15 liter vilket gav hela 5 liter av denna "flytande trettioårskris" per person. Om ca 1 månad är det provsmakning.
2 dagar sedan
3 kommentarer:
Kan man bli full av den?
I värsta fall kan sådant inträffa.
Låter smaskigt!
Skicka en kommentar