Dagen D, eller det kanske är då man dricker ölen? Dagen F då, Fyllningsdagen.
Tre veckor efter att bryggningen ägde rum var det nu äntligen dags att för första gången se på, smaka på och dofta på ölen... och sen buteljera den.
En bit efter kl 13 anlände Fredrik, Martin och Christian O hos Patrik med lite tunnor och annat nödvändigt material. Vi inledde med att packa upp och rengöra flaskfyllaren, slang, Auto Siphon och två tunnor. Fredrik hade förberett med att göra iordning sockerlag beräknat på 6g socker per liter öl.
Efter lite inledande strul med Auto Siphon var snart mätglaset fyllt med Ingen Blonde. En FG-mätning gjordes och den hade hamnat på hela 1007. Vid utlakning hade vi 1016 så ölen måste blivit starkare. Efter att ha matat in värden i kalkyleringsprogrammet noterade vi med blandad förtjusning att ABV var uppe i 7,1% vilket kanske är i det starkaste laget.
Ölen hade klarnat mycket fint och både doften och smaken hintade om att det fanns potential att vara gott när det hade kolsyra i sig och inte höll rumsteperatur. För att vara som en "avslagen öl från dagen innan", som Patrik jämförde med, så var det inte alls dumt.
Hälften av sockerlagen hälldes i en rengjord tunna och sedan slangades försiktigt ölen dit. Visst krångel blev det i början och det bubblade lite men någon större syresättning var det aldrig risk för.
När 17 liter förts över var det bara jäst kvar och vi avbröt slangandet. En snabb rengöring gjordes och sen upprepades proceduren med Raus APA. Även denna hade klarnat fint och hade en härlig doft av Cascade-humle. Efter provmakning var vi alla överens om att APAn nog hade favoritskap av de två. FG mättes upp till 1006 vilket innebar att även denna verkade ökat i styrka. ABV räknades ut till 5,9%.
Ölslangningsutrustningen rengjordes och det var dags att börja fylla flaskorna. Efter några inledande missöden så flöt fyllningen på bra men en bit in i APAn så slutade flaskfyllaren att fungera! En flaskfyllare är egentligen bara ett rör men i ena änden sitter en liten plastbit som agerar ventil. När den är intryckt kommer det vätska och annars håller den tätt.
Nu hade den lilla ventilen fastnat så det var fullt ös hela tiden. En del öl hamnade på Patriks köksgolv tills vi kom på att vi faktiskt bara kan knipa ihop slangen när vi ska byta flaska. Patrik och Martin fick simultant styra vätskeflödet medan Christian lade på nykokade kapsyler på flaskorna efter fyllning. Totalt blev det 34 flaskor Ingen Blonde och 40 flaskor Raus APA.
Kapsylering gick smidigt och alla kapsyler märktes med ölsorten. Flaskorna med Ingen Blonde fick även en stilren bit maskeringstejp fastsatt på sig för att man ska kunna se skillnad på dem även utan kapsyl på.
Flaskorna delades upp och i slutet av nästa vecka ska de första flaskorna öppnas. Vem vet, det kanske är gott på riktigt.
Bilder:
80 stycken rengjorda flaskor
Ingen Blonde
Innan sockerlag ska blandas med ölen så skall FG mätas
Ingen Blonde slangas över till en tunna med sockerlag
Ingen Blonde - FG 1007!
Raus APA redo att slangas ned i sockerlagstunnan
Christian häller upp Raus APA för provsmakning
74 fyllda flaskor väntar på kapsylering. Blå backar har Ingen Blonde och de gröna Raus APA
Vår första buteljerade och kapsylerade öl - Ingen Blonde!
